Meny
26 juni 2017

Krönika: Sakernas internet

En krönika av Leif Rehnström, VD på Hello Future. Det här är en reviderad version av originalet som publicerades i Norran den 21 juni 2017.

Varje kväll innan jag somnar pratar jag med en liten burk i mitt sovrum: - “Alexa - turn off the lights”. På så sätt släcker jag alla lampor i mitt hem. På morgonen väcker Alexa mig och läser upp korta nyheter från senaste dygnet eller spelar musik från mitt Spotify-konto.

Kanske använder du själv ett armband som håller koll på hur du rör dig och hur du sover? Eller har en ”smart” TV på väggen? Kanske kör en bil som är tillverkad senaste åren och har en mobilapp där du kan se information om dina resor?

Alla dessa exempel görs möjliga av ett teknikområde som kallas "sakernas internet" eller "internet of things" på engelska. 

Internet är precis inne i sin tredje mognadsfas. Den första handlade främst om att bygga infrastruktur och se till att människor fick åtkomst till internet. Den andra fasen har handlat om mjukvara som körts i våra webbläsare och mobiler, exempelvis apparna i din smartphone som ersatt miniräknare, ficklampa, kamera, walkman mm. Den tredje fasen går steget längre och tar internet ut i vår verklighet genom att koppla upp våra fysiska prylar, därav namnet “sakernas internet”.

Rent konkret gör man det genom att bygga in internetuppkoppling och sensorer i saker som armband, kläder, maskiner, fordon, hushållsapparater, sopkorgar, glödlampor, brandvarnare, broar mm.

Vad är då vitsen med det?

Här kommer exempel på fyra områden där ”sakernas internet” är grundläggande.

Våra kroppar - det finns en stor rörelse som ofta kallas ”quantified self”. Det handlar om att kunna se data om vår fysiska status, hur mycket vi rör oss, hur våra värden ser ut osv. Detta kan man göra med uppkopplade saker som exempelvis armband som kan samla enklare typer av data. I kombination med mer avancerade sensorer som kan analysera blod så kan man skapa en ganska tydlig bild av kroppens aktuella status. Tanken med det är bland annat att jobba mer med friskvård än sjukvård. Att kunna vara mer proaktiv i hur ens välmående utvecklas. Faran med den här utvecklingen är att kommersiella aktörer kan äga den data som din kropp skapar och därigenom veta mer om dig än vad du själv gör. Där krävs lösningar som gör att vi själva har kontrollen över vår egen data.

Smarta hem - ett område som det pratats om sedan konceptet med smarta kylskåp på åttiotalet. Nu börjar det finnas så många saker som kan kommunicera med varandra att det finns anledning att på allvar prata om smarta hem. Ett problem så här långt har varit brist på standarder och nu slåss Apple, Google och Amazon om att ta så stora marknadsandelar som möjligt. Vägen in i hemmen verkar än så länge gå genom uppkopplade högtalare som kan fungera som smarta assistenter. Det är i alla fall just där som Amazon, Google och Apple lägger sina förhoppningar under kommande året. Värdet av att ha ett smart hem kan diskuteras, men att öka säkerhet och bekvämlighet genom funktioner som tänder lampor, styr solskydd, larmar vid fara, styr dörrlås, optimerar energiförbrukning och hjälper oss beställa varor verkar ta fart på många håll i världen. Nackdelen med smarta hem är givetvis den säkerhetsrisk det här kan innebära om någon kan ta kontroll över exempelvis ditt värmesystem. Så säkerheten kommer att behöva höjas, men samtidigt göras mer användarvänlig så att konsumenter klarar av att säkra sina system.

Smarta städer - att koppla upp infrastruktur och generera öppen data är något som det pratas flitigt om i offentlig sektor. Detta för att låta innovationskraften hos invånarna spira och ge möjligheter till medskapande. Exempelvis kan det handla om att mobilappar som följer lokalbussarna i realtid, en visualisering av temperatur från olika mätstationer eller en daglig uppdatering på luftkvalitet. Vinsten med smarta städer är ungefär som med kroppen. Genom att få data om staden så kan vi arbeta proaktivt med underhåll innan saker går sönder eller exempelvis tömma sopor när det krävs istället för enligt fasta scheman vilket ger bättre utnyttjande av resurser. På samma sätt som med våra kroppar så är det viktigt att tänka på vem som äger den data som genereras och vad den kan användas till. Blir den låst till vissa leverantörer eller kan alla få tillgång?

Autonoma fordon - Volvo är ett av de bolag i världen som har hunnit längst med uppkopplade och självkörande fordon. Redan nu pågår tester i Göteborg där självkörande bilar rullar bland allmänheten. Dessutom har Volvo skapat en mängd smarta tjänster i sina bilar som leder till en bättre upplevelse för ägaren. Exempelvis att kunna värma sin bil på distans eller att låsa upp dörrar med mobilen om man har glömt nycklarna. Visionen för självkörande fordon är kraftigt minskade olyckor och bättre resursutnyttjande. Det leder i sin tur till bättre miljö och minskade kostnader för privatpersoner och samhälle. På samma sätt som med smarta hem så är säkerheten central. Vi vill inte ha självkörande fordon på våra gator som fjärrstyrs av en illasinnad person eller organisation.

Hur kan din organisation skapa nya erbjudanden utifrån den här utvecklingen? Vilka smarta saker kan ni skapa från era befintliga produkter?

 

Hello!

Vill ni också ta er in i framtiden?
Kontakta Leif Rehnström, leif@hellofuture.se