Meny
25 maj 2018

Så jobbar tysk industri med digitalisering – rapport från vårt besök i “Industrie 4.0”

Vad kan svensk industri lära sig av hur digitaliseringen går i Tyskland? Vad menar tyskarna när de pratar om industri 4.0? Vår vd Leif Rehnström åkte till Stuttgart tillsammans med några av våra kunder, och kan nu dela med sig av sina iakttagelser.

Senaste året har begreppet “industri 4.0” luftats allt mer. World Economic Forum sammanträdde i Davos sommaren 2016 på detta tema och det används för att omfatta allt som drivit samhället fram till en fjärde industriell revolution: automation, robotar, internet of things, AI, cloud-teknologi, med mera.

För oss som digital transformationsbyrå är det centralt att förstå en så potentiellt omvälvande förändring som industri 4.0. Därför skickade vi vår vd, Leif Rehnström, till industriparadiset Stuttgart, Tyskland, i tre dagar på en resa med temat “Industri 4.0 och digitala affärsmodeller”. När han kom hem tänkte vi att det enklaste sättet att sprida vidare kunskapen han införskaffade sig, var att intervjua honom. Sagt och gjort.

Leif, du har alltså åkt på ett klassiskt studiebesök! Vad var tanken med resan?

– Mitt mål var att verkligen försöka förstå ‘industri 4.0’ mer konkret. Vad menar tyskarna när de säger det? Jag ville lukta på det, känna på det. Jag kan läsa om det hemma, men jag vill förstå det ur industrins perspektiv och i förlängningen förstå vad vi på Hello Future behöver ha i vårt erbjudande för att hjälpa våra kunder i Sverige. På Hello Future jobbar vi redan med Internet of Things hos flera kunder, så området är absolut inte nytt för oss, men det var oerhört intressant att genom resan förstå vilka värden Tyskland lägger i de olika begreppen.

Resan Leif åkte på arrangerades av Kungl. Ingenjörsvetenskaps-
akademien och Tysk-Svenska Handelskammaren och tog dem runt i Stuttgart med omnejd, till allt från mindre snickerier och forskningslabb till möten med offentlig sektor och storskalig industri. Stuttgart var givetvis högst strategiskt valt eftersom regionen utgör ett av Europas viktigaste kluster för forskning, utveckling och produktion av avancerade industriprodukter. Begreppet industri 4.0 myntades dessutom i Tyskland.

Industri 4.0 – digitaliseringen når fabriksgolvet

Så vilka insikter tar du med dig på temat?

– Till att börja med att industri 4.0 för med sig ett ganska starkt inifrån och ut-perspektiv. Diskussionen är väldigt fokuserad på produktivitet och produktion. Fokus ligger på det som händer på golvet och hur man ska göra det effektivt. De andra relaterade begreppen, som Internet of Things eller Internet of Everything, handlar mer om nya typer av erbjudanden med hjälp av den nya tekniken. Det är mer fokuserat på kunden, så begreppen utgör olika perspektiv på vad som egentligen är samma sak, där Industri 4.0 utgör ingenjörsperspektivet.

Har tyskarna kommit längre än vad vi har på det här området?

– Ja och nej. De har kommit ganska långt och är väldigt duktiga på produktionsbitarna, vilket inte är så förvånande med tanke på att ingenjörsperspektivet som sagt är starkt. Jämför vi med Sverige kan jag tycka att vi är minst lika bra eller till och med bättre på nya typer av erbjudanden, konfiguratorer och anpassningen ut mot kunderna. Det märks att vi har lite olika fokus.

Intressant. Om du spekulerar, hur kommer det sig att svenska företag tycks mer kundtillvända än tyska?

– Min iakttagelse är att många på management-nivå i Tyskland är ingenjörer som adderat lite management till sin portfölj. I Sverige och kanske ännu mer i USA har ledare ofta ekonomi- eller marknadsbakgrund. Endast om det är en riktigt utpräglad ingenjörsorganisation är det mer vanligt att managers är ingenjörer.

Märks dessa olika perspektiv sett till vilka frågor som står på agendan 2018 –  vilka saker skapar huvudbry här respektive i Stuttgart?

– De står egentligen inför exakt samma huvudbry som svenska företag står inför: den rejäla kostnadsmassan för att investera i att skapa den flexibla fabriken. Det krävs massiva investeringar i robotar, att koppla upp och koppla ihop och utveckla lösningar för automation. Det är inte nödvändigtvis helt enkelt kunskapsmässigt heller.

Såg du något bra exempel på hur de då försöker brottas med det?

– Ett intressant grepp är att staten bygger upp “lär-fabriker” tillsammans med starka industrispelare. Fabrikerna är alltså dels statlig finansierade, dels sponsrade av stora industriaktörer som vill visa upp sina lösningar för andra bolag och utbilda sin egen personal. Lär-fabrikerna tillverkar inget, utan deras syfte är endast att visa upp hur en fabrik med mycket automation kan fungera och därigenom utbilda andra företag. Hur skapar vi fabriker som andra kan lära av? Det kan vi plocka med oss till Sverige.

En utveckling som kräver helt nya samarbeten

Trots att Sverige och Tyskland kulturellt nog får sägas ligga ganska nära varandra går det såklart inte att rakt av jämföra förutsättningarna. Andelen industribolag med över 1 000 anställda är större i Tyskland. Sådana bolag har muskler för att investera och utforska på ett sätt som man inte har med 200 anställda och omsättning på 100 miljoner, vilket är det mer typiska läget för ett svenskt industribolag.

Tur dock i sammanhanget att Tyskland inte är Nordkorea – de är öppna och delar med sig. Här finns chans för svenska industrier att lära sig.

Vad ska svenska företag inspireras av då tycker du?

– Hur man lyckas med effektivitet och högre flexibilitet i produktionsfasen, framförallt. Men på andra områden, till exempel nya typer av erbjudanden, är min magkänsla att vi i Sverige har fler spännande saker på gång. I Sverige är vi duktiga på ingenjörstänket samtidigt som vi också är vassa på att ta med kundbehoven. Balansen är lite annorlunda och faktiskt ganska bra här, enligt min mening.

Kunde du då omvänt uppleva att de var intresserade av hur vi gör i Sverige och att lära av oss?

– Absolut! De var mycket intresserade av att diskutera vad vi gör och vad som fungerar i Sverige. Ta exemplet med konfiguratorn som vi utvecklat för Lövångers bygg, de är mycket intresserade av sådana lösningar. Min upplevelse är som sagt att vi är längre fram, särskilt när det gäller små- och medelstora företag.

Här kan du läsa mer om vårt arbete med Lövångers Bygg.:

Efter en sådan här resa blir det mycket som ska sjunka in och reflekteras över. Vad är din känsla nu att du, vi på Hello Future och organisationer som påverkas av industri 4.0 behöver göra härnäst?

– Jag tror att vi behöver gräva djupare i begreppen runt automation. Vad blir den digitala aspekten av automation? Hur kan design thinking som arbetsfilosofi, våra angreppssätt och våra verktyg blanda oss i den typen av frågor? Det krävs en helhet som sitter ihop – där tror jag att design thinking har en viktig och framträdande roll för att få ihop det. Men för att göra det måste vi förstå automation bättre.

Det är verkligen upp till bevis kan man känna. Kompetenser som kanske inte tidigare samarbetat ska nu samarbeta.

– Ja, många olika expertiser ska förenas för att lösa det här. Det handlar om maskiner och ganska mekaniska områden, men också om uppkoppling, produkt- och tjänsteerbjudanden. I dag finns det ytterst få bolag som kan erbjuda allt från ax till limpa här, i betydelsen att de har koll på allt från fabrik, elektronik och mekanik, till mjukvara, affärsmodeller och användarupplevelser.

Hur ska svenska företag agera för att börja möta den utmaningen?

– Möjligheterna är stora. Det handlar om att bygga partnerskap, nätverk samt skapa en gemensam verktygslåda för det här. Där saknas något i dag. Vi som kan mjukvara är inte lika skickliga på elektronik och sensorer. Alla måste förstå att det är en helhet vi försöker skapa. Vi måste ha respekt för varandras områden – då kan vi enklare jobba ihop.

Generell förståelse ger specifika processer

På Hello Future tar vi från Leifs resa energi och inspiration till att fortsätta utveckla vårt erbjudande, fortsätta vara ute och prata om framtidsfrågor som kommer att vara avgörande för svenska företag, i det här fallet de så centrala industriföretaget.

– Vår roll kan vara att skapa verktygslådan på ett övergripande plan. Vi vill titta på hur företag behöver jobba med det här, vilka kunskaper som ska in och vilka processer som behövs. Vi ska bidra till att förena de tekniska och mänskliga perspektiven. Samtidigt måste vi ha en bred kunskap och förstå hur alla dessa specifika områden fungerar och passar in i varandra.

 

Hello!

Vill ni också ta er in i framtiden?
Kontakta Leif Rehnström, leif@hellofuture.se