Meny
15 juni 2018

Industri 4.0, internet of things, tredje vågen – vi reder ut den digitaliserade industrins begrepp

Digitaliseringen når nu industrin på allvar, samtidigt som internet of things lovar uppkoppling i allt. Vi reder ut begreppen, förklarar hur förändringarna hör ihop och tillsammans ger kraft till en ny industriell revolution.

När samhället förändras i den takt vi just nu ser, förändras också vårt sätt att prata om det. I sådana rörliga tider ser vi vikten av att ha en gemensam vokabulär där vi vet vad vi menar och förstår varandra. Det gör transformationsarbetet lättare, mer fokuserat.

Det är utmanande; nya termer och begrepp dyker upp hela tiden. Vissa överanvänds tills de omfattar allt och inget, andra är komplexa och svårdefinierade till att börja med. Så känner vi också, särskilt i koppling till industrin och de effekter digitaliseringen nu börjar få där.

Eftersom vi gillar att plocka ned onödigt komplicerade saker på jorden och komma ned till den innersta kärnan, vill vi bryta ned de begrepp som verkar avgörande för industrins framtid:

Vad syftar begreppen på? Hur hör de ihop? Vilka förändringar leder allting till på lång sikt?

1. Internet of Things
Nu pratar saker med varandra

Omfattar även: sakernas internet

Sakernas internet handlar om precis det: vardagliga saker kopplas upp till internet. Löparskor, kylskåp, bilar, element. Tack vare att vi i dag kan tillverka minimala men ändå kraftfulla processorer kan små som stora saker billigt datoriseras och därmed kommunicera och unikt identifieras.

Ett annat nyckelord är sensorer. Vi har länge sett t.ex. utebelysning med sensorer som låter belysningen känna om det är mörkt eller ljust ute. Den tekniska utvecklingen gör att vi nu kan ha mycket mindre och mer avancerade sensorer (“mikromaskineri” och “mikrokontroller” är två ord för dessa) i våra saker.

Effekten av mer avancerade sensorer, blir att sakerna känner av och noterar mycket mer om hur de används. Tack vare att de också har små datorer i sig, kan de samla in datan och kommunicera den till andra ting. Så utebelysningen som förr tändes och släcktes med solens gång utan att minnas något, har nu blivit intelligent – åtminstone i betydelsen att den har fått en minne och kan kommunicera.

Just nu ser vi en explosion i antalet uppkopplade saker. Mellan 2016 och 2017 ökade antalet i världen med 31 % till 8,4 miljarder. Prognosen är att omkring 30 miljarder uppkopplade saker kommer att finnas år 2020.

Effekten av det, leder oss till nästa begrepp.

2. Internet of Everything
Vi får en automatiserad vardag med allt i ett flöde

Ofta används Internet of Everything synonymt med Internet of Things, men det är snarare effekten av Internet of Things: i och med att sakerna nu också gör entré på internet, är “allt” uppkopplat. Du, dina saker, tillverkare – alla kommunicerar med varandra via “alltings internet.”

I centrum står dataflödet mellan dig och sakerna. Sensorer i den där utebelysningen eller fotsulan på löparskon kommunicerar via internet till din smartphone och berättar hur många steg du tog på löpturen, hur ditt tempo skiftade, hur dina steg var balanserade. Det uppkopplade elementet kan skicka ett meddelande till dig om temperaturen hemma när du är på jobbet. Din uppkopplade bil kan ladda ner uppdateringar medan du kör till sommarstället.

Som konsumenter kommer våra liv bli ännu enklare och mer automatiserade när de olika sakerna sedan börjar prata med varandra och inte bara till oss. När du går och lägger dig, räcker det med att du ställer larmet för morgondagen – larmappen säger då till ditt belysningssystem att nu är det gonatt och släcker alla lampor i huset som ni ställt in ska vara släckta på natten. Om värmen står och matar i lekrummet, där ingen ändå kommer vara innan kl. 7 imorgon bitti, sänks den automatiskt. Sakerna lär av varandra.

Snacket om Internet of Things eller Everything, utgår från hur vi som konsumenter kommer att påverkas av den här utvecklingen. Det perspektivet är spännande, men än mer intressant blir det när vi vänder på steken och tittar på produktionsperspektivet.

3. Industri 4.0
Produktionen blir intelligent och automatiserad

Omfattar även: machine to machine (M2M), smart industri, automation.

Industri 4.0 är den allomfattande termen för effekten som den teknologiska utvecklingen får för er som aktörer inom industrin. Samma utveckling inom processorer, AI och sensorer som möjliggör uppkopplade, smarta konsumentprodukter, möjliggör en ny typ av maskinpark. En automatiserad, intelligent sådan där maskinerna kommunicerar med varandra och med operatörerna och då tillåts agera mycket mer effektivt och flexibelt.

Nyckelpunkter inom industri 4.0 är:

Interaktion: maskiner, sensorer och personer kan koppla upp sig mot och kommunicera med varandra.

Teknisk assistans: maskiner kan samla och visualisera data om användning och eventuella problem för att underlätta beslutsfattande för människor, till exempel genom att på förhand kalkylera och föreslå åtgärder för problem.

Decentraliserat beslutsfattande: maskinerna själva kan fatta beslut och utföra uppgifter mycket mer autonomt, samtidigt som de vet vilka undantag eller störningar som kräver att mänsklig tillsyn påkallas.

När industrin på insidan når detta 4.0-stadie – kombinerat med att internet blivit till ett Internet of Everything – förenas snart produktion, produkt och användare i ett enda stort dataflöde. Det bäddar för en revolution.

4. Fjärde industriella revolutionen
Nya produktions- och affärsmetoder för en ny tid

Omfattar: Tredje vågen

Den fjärde industriella revolutionen är den sammantagna effekten av de tre punkterna ovan. Där ånga, elektricitet och datorer drev tre varsin tidigare revolution kan data på många sätt hävdas vara i centrum för den fjärde. Med intelligent teknik hos användare, deras ting och producenterna av tingen, suddas gränsen mellan den analoga världen och den digitala. “Allt” pratar med och lär av “allt”. Utöver Internet of Things drivs revolutionen av bioteknik, 3D-skrivare, AI, självkörande bilar med mera.

I samband med den fjärde industriella revolutionen, går också internet in i en ny era. Vi delar synen hos Steven Case, grundare av AOL och tidigare rådgivare i jobb- och konkurrensfrågor till Barack Obama, när han i sin bok The Third Wave pratar om internets tredje våg.

Den första eran på internet handlade om hårdvara. De framgångsrika företagen var de som sålde tillgången till datorerna och internet, t.ex. IBM och Microsoft. Sen kom internets andra våg, som handlade om mjukvaran på internet. Succéföretagen hette Facebook, Google, Amazon. Nu går vi in i den tredje:

“Internets tredje våg är i antågande, stunden då internet förvandlas från något vi interagerar med till något som interagerar med allt omkring oss,” skriver Case. “Det kommer att innebära ankomsten av ett internet av allt, där allt vi gör kommer att möjliggöras av en internetuppkoppling, på många sätt likt hur det redan i dag möjliggörs av elektricitet.”

Det här kan låta pompöst, men när allt är uppkopplat till internet, har mänskligheten fullbordat den utveckling som påbörjades när de första kringvandrande stammarna slog sig ned och bildade byar och senare städer, för tiotusentals år sedan. Vi har då gått från stammar om kanske 100-150 individer till att leva i en enda gigantisk uppkopplad by med miljarder invånare. Allt och alla är sammankopplade, och dataflöden låter oss lära inte bara av varandra utan av de fysiska ting vi skapar.

Hur behöver ni förändras för att vara framtidssäkra? 

Det kallas inte en fjärde industriell revolution utan anledning. Precis som i de tre tidigare industriella revolutionerna, kommer helt nya affärsmodeller att dyka upp och bli vinnande när vi går igenom den fjärde. Helt nya företag och erbjudanden kommer att uppstå – gamla sätt att arbeta och göra affärer kommer att dö. 

Vidare läsning

Så kan ni förändra era affärsmodeller för industri 4.0
I del 2 av denna artikel utforskar vi mer ingåendevilka affärsmöjligheter den fjärde industriella revolutionen kommer att ge för svenska företag och vilka nya sätt industrier kan tänka på. 

 

Hello!

Vill ni också ta er in i framtiden?
Kontakta Leif Rehnström, leif@hellofuture.se