Meny
13 juni 2019

4 saker du alltid får ut av en sprint

För att få de allra bästa och mest värdefulla resultaten, måste ni våga mer. En innovationssprint garanterar inte ett specifikt resultat, men är ändå ofta precis det som behövs när ett möte eller en workshop till inte kommer att lösa era problem.

“Hur kan man besluta att köra en innovationssprint när man inte vet vilket resultat man kommer att få?”

Ovanstående fråga är en av de vanligaste vi hör ställas om sprinten som arbetsformat. Just nu är sprinten glödhet i Sverige såväl som övriga världen; vi har pratat en del om den i Transformationspodden (särskilt i avsnitt 9) och du har kunnat läsa om sprint-erfarenheter från kunder som Umeå kommun och Tillväxtverket här på vår sajt.

Det vi upptäckt efter att ha arbetat med sprintformatet i flera år, är att i en värld där organisationer sätter värde vid planer, beräkningar och konkreta resultat, kan sprintens utforskande natur vara provocerande. Hur ska ni kunna boka av 4 arbetsdagar för 4–6 personer när det är oklart exakt vad resultatet kommer att bli?

Svaret vi brukar ge, ska vi brodera ut i den här artikeln. För trots att ni inte vet exakt vilket resultat sprinten kommer att producera, kan ni vara säkra på att resultat, det får ni. Det går inte att på förhand definiera, och det är aldrig ett resultat som kan lanseras eller implementeras direkt, men vår erfarenhet är att kunder som kör en sprint alltid finner den värdefull på flera olika sätt. Även i organisationer där det innan sprinten funnits en skepsis mot det öppna, utforskande formatet, blir kunden efteråt eld och lågor.

Vad beror den exalteringen på? Vi ska belysa 4 saker ni alltid får ut om ni genomför en innovationssprint.

Hur kan ett så utforskande format garantera ett resultat?

En innovationssprint utforskar, som du kanske läst om tidigare, en särskild utmaning eller fråga ni har. Första momentet på dag 1 syftar till att slå fast en eller en uppsättning frågeställningar eller utmaningar som sprinten ska tackla. Syftet platsar oftast i en av tre kategorier:

Hur kan vi säga att detta fyradagars-format är utforskande och öppet, men ändå garantera resultat? Det beror på kombinationen av ett format som är hårt styrt, inramat och logiskt uppbyggt, men samtidigt går att använda för att tackla vilken utmaning och idé som helst.

I det hårt styrda ingår att den person från vår sida som driver sprinten (facilitatorn), gör det med järnhand. Ursäkter som “vi hann inte till den punkten” eller “nu drog det ut på tiden så vi får komprimera nästa moment” finns inte i en sprint. Ingen har i en sprint mandat att föreslå “kanske ett möte till?” och skjuta på saken. Deltagarna tvingas till beslut. Det får gärna bli obekvämt – för det ger resultat.

Vilka är resultaten det garanterat kommer att ge?

1. En prototyp som testats med er målgrupp

Under sprinten kommer ett batteri av idéer från er grupp att kokas ned till en definierad idé som vi sedan skapar en prototyp för och tillsammans med er testar med målgruppen. Innan sprinten börjat vet ni inte exakt vad ni kommer att testa, men ni vet att det blir en prototyp.

Det har aldrig hänt oss att kunden haft för få eller för många idéer för att få till en prototyp, eller att vi inte hittat ett sätt att ta fram en prototyp som testar det kunden vill testa. Sprintens tajta tidsramar tvingar gruppen till att fatta beslut om en idé att testa, därefter är prototypskapandet vårt ansvar.

När ni väl har en testad prototyp och tydlig kundfeedback på den, är vår erfarenhet att sprintteamet ofta tar den vidare och utvecklar en annan variant att testa, eller gör en helt ny prototyp stärkt av den första erfarenheten. Sprinten tar er alltså ur startblocken när det kommer till att jobba med prototyper.

2. Svar som tar er vidare i processen

“Det där lärde vi oss ju ingenting av” – sa ingen, någonsin, efter att ha kört en sprint. Själva upplägget garanterar nämligen ett lärande som är användbart för er.

Första momentet i en sprint slår fast en eller en uppsättning frågeställningar eller utmaningar som sprinten ska tackla. Frågan platsar oftast i en av tre kategorier/syften:

När sprinten är klar, d.v.s. en prototyp har testats på fem personer som representerar målgruppen, kommer ni garanterat att ha lärt er något om frågeställningen. Kanske inte det ni önskade, utan ännu bättre: något sant. En idé kan dömas ut av användarna och ni kan besviket men sunt konstatera att den där idén som ni haft, nej den är inte uppskattad av kunden.

Vi ser sällan raka “nej vi är helt fel ute” eller “ja vår idé är klockren” – beskedet är nästan alltid något däremellan. “Ja, men” eller ett “nej, fast …”. Ofta ser vi att kunden går vidare och utvecklar prototypen för ett nytt test, eller beställer en ny sprint som ska fokusera på nästa stora fråga som dykt upp efter sprint 1.

3. Kvalitetstid i ett tvärfunktionellt team

Hur ofta får medarbetare från olika delar av din organisation chansen att arbeta fyra hela dagar oavbrutet, nära varandra? Dessutom i sessioner där de inte behöver hantera vardagsärenden, utan har ynnesten att få höja blicken, tänka fritt och tänka tillsammans?

Inte så ofta va? Därför kan en beslutsfattare som klubbar igenom en sprint tryggt konstatera att skulle vi inte få ett resultat som pekar ut nästa briljanta idé vi ska genomföra, så har vi åtminstone gett en grupp medarbetare sällsynt kvalitetstid tillsammans. Vår erfarenhet är att bara det värdesätts högt och ger inspiration, energi och massvis med sidoeffekter som är av godo för organisationen.

Det mest kraftfulla momentet, är återigen användartestet. Tänk dig att ha medarbetare från olika avdelningar samlade för att se den person de alla i slutänden är till för, testa en prototyp. Oavsett testresultat är det guld värt bara att föra samman dessa medarbetare och låta dem laserfokusera på mottagaren.

4. Ni testar ett arbetssätt ni kan plocka och mixa från

Innovationssprinten innehåller metodik nog att täcka 5 hela arbetsdagar, där ni som kund medverkar under 4 av dem. Det innebär massor av olika moment, flera sätt att hantera idéer, skisser, beslut, prototyper. Om ni efter sprinten konstaterar att ni inte kommer köra en sprint igen på ett tag, har ni ändå testat på flera av de mest intressanta verktygen i designmetodiken. Många av de små beståndsdelar som utgör en sprint går likt russinet i kakan att plocka ut, för att användas på nästa egna möte eller workshop.

Bara en så enkel tanke som det icke-linjära går att omsätta i så många sammanhang i er organisation. Idéer samlas i sprinten in icke-linjärt genom att gruppen tyst skriver ner eller skissar ut idéer på lappar, som sedan samlas in, sätts upp på väggen och diskuteras samtidigt. Detta innebär att alla idéer får samma vikt och kringgår att t.ex. chefen uttalar sig tidigt och sätter tonen för resten av deltagarnas idéflöde.

Koncept som det är så enkla att ta vidare i organisationen, särskilt när ni inte bara läst om dem utan applicerat dem i en sprint.

Vilken annan metod ger lika goda resultat?

Sammanfattningsvis – vad kommer ni garanterat att få ut om ni kör en sprint?

  1. En prototyp som testats med er målgrupp
  2. Svar som tar er vidare i processen
  3. Kvalitetstid i ett tvärfunktionellt team
  4. Erfarenheter från flera av designmetodikens verktyg

Kan ytterligare ett möte eller ytterligare en workshop med samma trötta metoder och diskussioner, lova samma resultat?

Lyssna på Transformationspoddens avsnitt om Innovationssprinten, eller läs mer om sprinten här:

Case Umeå kommun

Case Tillväxtverket

Case Skellefteå kommun

Därför vill alla plötsligt sprinta

Hello!

Vill ni också ta er in i framtiden?
Kontakta Leif Rehnström, leif@hellofuture.se